Författararkiv: Niklas Edelström

Research kakelsättning

Lämna ett svar

I veckan har jag gjort lite efterforskningar inför fortsatt jobb med badrummet. Jag har beställt ytterligare 4 st rörmanschetter för tätskiktet, de stora 32 mm och två vanliga vattenrör som går igenom betongplattan i det lilla huset. Vi kör med Kiiltos system för tätskikt, se bild. Rörmanschetter har man för att täta kring rörgenomföringar. Jag har också kollat upp hur man ska göra snygga hål för eldosor i stora, tjocka och hårda klinkerplattor. Det kan bli att vi har klinkerplattor på väggarna. Jag vill ha stora dimensioner på plattor på väggarna. Det kan helt klart ställa till det om man inte har koll på det när man är mitt uppe i kaklingfasen. Det verkar som att det är bäst att använda en vinkelslip för att såga snitt från baksidan. Sedan klipper man rent med papegojtång. Jag får nog testa det på hemmaplan innan.

Nu måste jag visa en klassiker igen: Peter Zumthors mästerverk, Therme Vals Spa, i Schweiz. Grym arkitektur där jag gillar hur han har jobbat med både artificiell och naturligt ljus för att skapa dramaturgi i spa:ets interiör.

Det som gör detta projekt så intressant, är de ljusslitsar genom taket som skapar spännande naturligt ljus i spadelen.

Badrum nummer 1 under konstruktion

Lämna ett svar

I veckan som gått har jag jobbat vidare med badrummet, nu med tätskikt för väggarna. Jag använder Kiiltos system för tätskikt. Nu är väggarnas tätskikt monterade enligt de anvisningar som finns för detta. Lite krångligt med vinklar och hörn, men annars ganska lätt. Nästa gång jag åker ut till husbygget är det golvets tur. Då är det kanske lite svårare och man måste vara noggrann vid golvbrunnen.

Här ser man hur de första våderna av tätskiktet tillsammans med tätmassa/lim kommit upp. Bilder på denna fas blir inte speciellt roliga inser jag nu. Riktigt trista faktiskt. Därför lite inspiration nedan.

Badrum och fasad från Lefevre House av Longhi Architects i Peru.

Underskattning av vindkraft – vikten av att ha bra grannar

Lämna ett svar

Återigen har grannarna varit tvungna att rycka ut. Som vanligt har jag underskattat vindens kraft. Denna gång för vedhusets takpapp. Jag har monterat fast det alldeles för svagt vid takfoten. Att bara spika i pappen med pappspik var inte nog, jag skulle klämt fast pappens nederkant med skruv och en trälist. Jag har tänkt att klä vedhusets tak med samma material som på huskropparna, dvs Topsafe 3. Jag hade tänkt att vänta med detta tills dessa att jag får material över från det större huset som vi bygger i sommar. Underlagspappen som ligger nu får duga fram tills dess. Nu måste jag dock ta vindens krafter på allvar och sätta dit pappen ordentligt!

På bilden ser man Bosse som kämpar med att tygla takpappen på vedhuset, tack för utryckning! Riktigt fin bild blev det, inget ont som inte har något gott med sig. Fotograf: Inga-Lill

Att anlägga en brygga

Lämna ett svar

Den närmaste månaden kommer vi att påbörja projektet med att anlägga en brygga. Sex stycken telefonstolpar kommer att pålas ner i Mälarens botten. Det kommer också att muddras en vik in genom vassen. Att vi gör detta nu är för att vi sedan ska kunna stå på isen i vinter och skruva fast bärlinor. Sedan kan vi senare i vår färdigställa bryggan med tryckimpregnerat virke. Brygginspiration finns det inte mycket på nätet, vilket är konstigt. Bryggkonstruktioner är ju också arkitektur och kan vara vacker ingenjörskonst. Är det någon har sett några snygga bryggor? Vi har varit i kontakt och fått råd av ett företag, Sjögrävarn, som jobbar med bryggor. De har kommit med många värdefulla tips. Nedan är en brygga som har en utkragande del. Det ska vi försöka få till även på vår brygga. Elller vad säger grannarna, Bosse och Inga-Lill?

Rumslighet i öppen planlösning

Lämna ett svar

Nu har jag skissat lite på rumsavdelaren som vi ska ha i det stora öppna rummet i det stora huset. Detta rum blir cirka 55 kvm. För att dela upp ytorna mellan kök och vardagsrum ska vi bygga en stor fast möbel kring eldstaden. Bakom skorsten ska det vara en murad och stenklädd vägg, cirka en meter bred där den sedan går ut och skapar två låga bord på varsin sida av kaminen. Under dessa bord bli det vedförvaring. Belysningen är viktig här. Möbeln kommer att bli ett centralt inslag i interiören. På borden ställer vi en spaljé, stående 45×195 reglar ända upp till taket, målade i svart falurödfärg. En svart möbel mitt i den annars vitlaserade furuinteriören. Spaljén skärmar av, samtidigt som den är transparent och adderar vertikalitet.

Rätt hus vann Hustoppen

Lämna ett svar

Tittade igår på Hustoppen på TV8 som är ett trevligt program. Villa Ljunghusen vid Skanör-Falsterbo vann helt rättvist. En klassiker från 60-talet som form- och konceptmässigt står sig mycket väl i konkurrensen. Det är väldigt mycket sommarhus över huset. Hade man satt upp kriteriet att husen skulle funka som permamenthus över hela året, hade huset kanske inte klarat sig så bra, men vad spelar det för roll. Hustoppen har antagit en mer fri hållning till villor. En bra början på ett bra program. Jag vill se en ny säsong snart!

Villa Ljunghusen av landskapsarkitekt Per Friberg. Intressant att en landskapsarkitekt har ritat det mest intressanta huset i Sverige, enligt Hustoppen. En välriktad och befogad känga till hela svenska arkitektkåren.

Nytt husbygge!

2 svar

Igår kväll påbörjade vi modellering av vårt nästa husbygge som ska bli ett permanenthus i Hans Och Greta-klassicistisk stil. Denna stil, har visat sig, anammades i hemlighet av många av de stora mästarna bakom Funktionalismen och Modernismen som växte fram i Europa främst under 1920- och 30-talet. Denna stil stod i bjärt kontrast till de stilideal som utgjorde Modernismen. Stilen kom att kallas Hans och Greta-klassicismen.

De Hans och Greta-klassicistiska idéerna omfattade strängt taget ett program för att förändra världen, från samhällssystemet till stadsplanering, arkitektur, möbler och vardagsföremål i hemmet. Det fanns en stark tilltro till utveckling och framåtskridande. Bilden av framtiden var ljus och positiv. Tankarna byggde på övertygelsen att man genom rationellt tänkande och logisk problemlösning skulle kunna skapa bättre levnadsvillkor för människorna. Många Hans och Greta-klassicistiska arkitekter stod politiskt på vänsterkanten och menade att yrkeskåren borde ta ett större socialt ansvar. Arkitektens uppgift skulle främst vara att arbeta för att alla människor fick en god bostad och en bra livsmiljö. I boken “Le Masion Des Hommes”, av Le Corbusier, står att bostäderna och staden “var för religionen, borgerskapet, kungahuset. Det var inte för människan.”

I enlighet med strävandet efter saklighet och strikt ändamålsenlighet behövde man inte smycka ut byggnadernas fasader. Att ornamentera ansågs inte bara vara onödigt utan också falskt och sentimentalt. En Hans och Greta-klassicistisk etik växte fram där anspelningar på historisk arkitektur och utsmyckningar var förbjudna. Maskiner och båtar kunde fungera som förebilder eftersom de utformades ändamålsenligt utan utsmyckning. Le Corbusier nämner “maskiner att bo i”.

För att få in mycket ljus i lägenheterna var idealet att bygga så kallade smalhus, det vill säga hus som bara var åtta till tio meter djupa. Smalhusen utgjorde stommen i det svenska bostadsbyggandet under framförallt 1930- och 40-talet. Idén hade svenska arkitekter hämtat främst från 1920-talets Tyskland där arkitekter som Walter Gropius och Bruno Taut ritade funktionella minimibostäder, som skulle vara billiga att bygga och att bo i.[6] Kännetecknande är bland annat att smalhusen saknar vanligtvis vindsvåning och täcks av ett ganska flackt sadeltak eller pulpettak, har slätputsade fasader i ljusa färger eller murat med fasadtegel, stora fönsterrutor utan spröjs, vanligen balkonger samt badrum i lägenheten, centralvärme och sopnedkast. “Hygieniska bostäder”, som smalhusen återspeglade var en av reaktionerna på den i Sverige pågående diskussionen om trångboddhet och osund boende, som kulminerade i debattboken Kris i befolkningsfrågan skriven av 1934 av Alva och Gunnar Myrdal.

En annan svensk debattskrift som argumenterade för att den nya tidens Hans och Greta-klassicisstiska formspråk var boken acceptera, publicerad 1931. Den behandlade arkitektur, bostadsfrågor, stadsplanering och även funktionalism som en livsåskådning. Författarna var Svenska Slöjdföreningens direktör Gregor Paulsson och arkitekterna Sven Markelius, Uno Åhrén, Gunnar Asplund, Eskil Sundahl och Wolter Gahn. De menade bland annat att det gamla skönhetsbegreppet med “påklistrade” och “oärliga” detaljer var ett hinder i strävan att minimera byggkostnader. Att dölja en modern konstruktion bakom en historisk form var enligt författarna falskt. “Maskinkulturen erövrar oemotståndlig världen, medan kampen för det sköna förlorar sig själv i verklighetsfrämmande esteticism”. Det funktionella är automatiskt även det sköna.

Villa Le Ethel le Stream av Elin Edelström (sondotterdotter till Gregor Paulsson, en av Hans och Greta-klassicismens, men också Funktionalismens anförare under 1920-talet, se text klippt från Wikipedia ovan).

Måndagar på TV8

Lämna ett svar

Hustoppen på TV8 börjar bli riktigt bra. Kul med programledarnas kommentarer och också kul med juryns ofta tjuriga kommentarer på husen som presenteras där. Senast presenterades Villa Närlunda som finns på Ekerö utanför Stockholm. Mäktigt hus, där framförallt uterummen skapar intressanta volymer.

Det enda som sätter ner huset är fasaderna i järnvitrol som åldras oregelbundet och gör att fasaderna ser lite smutsiga ut. Det var detta som gjorde att vi ångrade oss i sista stund och valde svart falurödfärg istället för järnvitrol. Se tex under fönster på den nedre bilden där huset är 10 år gammalt.


Schaktning, regnvatten och kroppsarbete

Lämna ett svar

I veckan har vi fortsatt jobba med tomten. Vi tänkte att regnvattnet från halva stora husets tak ska ledas bort från huskroppen och sedan ner i ett vattenhål. Istället för att spränga här och leda bort vattnet utanför tomten tänkte jag att det lika gärna kan få bildas en liten damm här som kan bli ett charmigt inslag i trädgården. Dammen ligger inte i fara för någon av huskropparna. På bilden ser man avloppsröret som börjar runt husknuten där stupröret ska komma ner och sedan tar sig vidare ner mot Mälaren och landar i ett litet vattendrag. Nu är ca 350 kvm klart för att rulla ut gräs på i vår.