Nu är det dags att måla ytterväggar igen. Slamfärg är bra och ger ett matt sobert intryck. Man måste dock bara beredd att måla oftare. Men underarbetet är betydligt lättare än med annan fasadfärg. Borsta med kvast och stålborste och sedan måla. Jag får upp färgen med rollet och sedan jobbar jag in det med pensel.
Utebelysning är viktigt för att lyfta fram huset i mörker. Speciellt nu när höstmörkret kommer. Vi har valt en lampa som kastar en ljuskon på uppåt och nedåt men där man inte ser ljuskällan.
I veckan fick jag ett mail från Eje som håller på med ett husrenoveringsprojekt:
Hej Niklas,
Jag har följt er blogg och inspirerats av de fina bilderna.
Håller själv på att renovera ett gammalt hus och vill sätta upp en spontad stående panel som jag ska måla med svart slamfärg utan fasade kanter.
Snickaren som hjälper mig säger dock att jag inte kan använda råspont som ytterpanel.
Vilken sorts panelvirke har ni använt? Jag skulle vilja ha något som liknar det.
Hälsningar,
Erik
SVAR:
Hej Eje!
Det måste bara gå att ordna på en såg tycker jag.
Inte en dag för tidigt. Christoffer rollar för att sedan jobba in med pensel.
I veckan som gick var vi inbjudna att delta på Rödfärgspriset 2014 som gick av stapeln på Berns. Ett av svensk arkitekturs finaste priser tycker jag. Det som är intressant är hur en gammal svensk byggtradition möter modern arkitektur. Såhär beskrivs priset av Falu Rödfärg själva:
Vartannat år uppmärksammas dessa spännande möten mellan nytt och gammalt, i tävlingen där egna hem och fritidshus tävlar mot allmänna byggnader. De vinnande bidragen är levande bevis på hur Sveriges mest traditionstyngda färg kan få den mest samtida arkitektur att lyfta.
Och det stämmer. Det är kul att se när små byggnader möter större och hur väl Falu Rödfärg gör sig ihop med modern arkitektur. Galan var pampig, med Richard Söderbergs operasång, en mäktig manskör med Berns historiska inramning. Falu Rödfärgs VD Johan Molin presenterade Falu Rödfärgs historia, mycket intressant.
Priset vanns av Jonas Bohlins eget sommarhus, Ängsvillan, ritat såklart av Jonas Bohlin själv. Lite förväntat, inte fullt så nyskapande som jag hade velat. Spröjsade fönster är nostalgiskt effektsökeri. Men, säkert ett fint hus att bo i. Och kul att ett fritidshus vann.
I tider av tidsbrist får man vara nöjd med att komma ut till byggprojektet enstaka dagar. Nu har jag jobbat med att montera bleck runt fönster och dörrar för att vattnet ska kunna rinna undan och inte in på plattan. Lite slutfinish på hängrännor hanns också med. Viktigt i dessa tider av störtskurar. Det var riktigt skönt att få jobba utomhus i strålande höstväder.
I bilden ovan ser man gaveln mot sydväst med två fönster och en fönsterdörr. Man ser också de sista omålade panelbrädorna som gör fasaden komplett.
I söndags gjorde vi ett avsteg från våra principer. Jag var och byggde på en söndag. Tidigt i detta projekt kom vi överens om att byggandet inte skulle få gå ut över familjen för mycket. Istället skulle vi ta tjänstledigt och bygga på heltid vissa perioder. Jag skulle också bygga på arbetstid, måndag till fredag, i och med att jag är egen företagare. Då kan jag passa på att bygga när det inte påverkar arbetslivet så mycket. Det har gått bra, men senaste månaden har det varit viktigt att få igång företagandet igen och då måste jag bygga utanför kontorstider. I söndags var en riktigt skön arbetsdag då jag ägande mig åt att montera ytterdörren och lite mer jobb med att få fasaden tät. Några panelbrädor återstår. Även en del jobb med att få taket tätt är gjort. Bland annat att kloistra fast underlagspappens nederkant mot fotplåten. Jag har även jobbat med att få fast hängrännor så att vattnet leds bort. Att montera stuprör återstår. Det är ganska frustrerande att inte kunna färdigställa dessa smådetaljer som faktiskt är viktiga. Men bara det är gjort innan vintern, så kommer huset inte att ta skada.
Förra veckan jobbade jag hårt med att få fast alla fönster ordentligt. Det hade blivit mörkt innan jag drog hemåt Stockholm. Nu var det kul att se glaset i fasaden. Det börjar likna ett hus.
I helgen som gick fick jag hjälp av kompisar att lyfta in tunga fönster som har varit uppställda nere vid vägen. Det bredaste, 150 x 210 cm måste ha vägt minst 120 kg, men det gick att få in på fyra personer. Fokus var att få in dem i huset. Monteringen var ett separat projekt. Det var jag, Lasse, Mattias och Olle. Mattias och Olle åkte från Stockholms innerstad till Aspö på sina vattenskotrar. En sträcka på 65 km de avverkade på ca en timme. Därav ordet monsterbåtar i rubriken. De gick alltså ganska snabbt. Det fick vi erfara efter avslutat fönsterlyft. Lasse och Mattias kapsejsade när Mattias bokstavligen tog sig vatten över huvudet i en tvär sväng.
I veckan som gick har fönstergluggarna förberetts för att kunna ta emot fönster. Fasaden har också målats klar så när som på de panelbrädor som ska klyvsågas.
Denna fasad är klar vad gäller klyvsågade panelbrädor. Vi målade i ett frenetiskt tempo innan vi var tvungna att åka till Stockholm på barnkalas. Så funkar det att bygga hus när man är småbarnsfamilj.
