Kategoriarkiv: Utformning

Varmt under fötterna, del 2

De senaste dagarna har vi jobbat på att få allt klart inför gjutningen. Det har framförallt varit en del jobb att få till golvvärmen i den större huskroppen. Jag har jagat efter en golvvärmematarslang över hela Sörmland. Till slut fann jag den hos VVS-Schröder. Den var i rätt längd och hade en fin röd färg.

Grannen Bosse hjälpte mig att få till den mycket viktiga golvvärmefördelaren. Nu sticker den upp fint där den ska sitta, inne i ett skåp vid entrén. Vi provtryckte den med luft enligt anvisningar från tillverkaren. Detta gör man för att vara säker på att inte någon slang är trasig. Som vid så många andra tillfällen gick det åt en del logistiktimmar för att få denna detalj på plats.

Stress inför betonggjutningen!

Nu måste vi öka takten för att bli klara inför betonggjutningen! Jag har varit i kontakt med specialister som ska hjälpa oss med detta. Att få en fin betongplatta är något vi måste ha hjälp med. Eftersom vi ska ha betongen som golv, är det viktigt att den blir jämn och fin då det är en central del av utformning. Vi hoppas få till en rå, gedigen, men ändå mjuk upplevelse av att ha betong som färdigt golv.

Vi hoppas att Mange, som ska hjälpa oss med detta, har tid även att vi just nu befinner oss i de mest intensiva semestertider. Vi är dessutom försenade, detta skulle gjorts för någon vecka sedan.

Betong är ett otroligt fint material, OM man vet  hur man ska använda det. Den japanska arkitekten Tadao Ando vet hur man jobbar med betong som en del av upplevelsen. På bilden ser man Church of Light som har snitt i betongytterväggen som skapar ett kors av ljuset som letar sig igenom.

Husets infrastruktur

Det man inte tänker på med ett färdigt hus är all infrastruktur; avlopp, vatten och el. Man tar det för givet. Men det är en stor del av husets funktion och även en stor del av kostnaden. Den påverkar också husets utformning när den letar sig in huset. Vi kommer att ha en trekammarbrunn med infiltration som vi delar med grannen. Hela anläggningen står på plats och fungerar eftersom grannarna är klara med sitt hus och flyttat in. Det är ›bara‹ för oss att koppla in oss. Vi slipper tom att spränga även om det är en bergstomt med en hel del klackar som sticker upp på väg ner till platsen för tankar och infiltrationen. Men anledningen till att vi slipper spränga är att vi tagit höjd för det när vi utformat huset. Vi har pratat med Staffan om hur man ska planera ett avlopp utan att spränga och sedan tagit det med oss i utformningen.

I veckan var jag och hämtade rör till dränering och avlopp.

Inspiration 1: Case Study Houses

Under fliken Husets utformning kommer vi att skriva mer ingående om varför huset ser ut som det gör. En inspirationskälla har varit de så kallade Case Study Houses som byggdes i Kalifornien efter andra väldskriget. Programmets syfte var att ta fram kostnadseffektiva villor till hemvändande soldater. De flesta husen byggdes i Los Angeles. Det som karaktäriserar stilen är användandet av industrimaterial i standarddimensioner, stålbalkar, glas, trä och betong. Husen är ändå varma och mänskliga. Det som vi framförallt tagit med oss från denna stil är filosofin att använda standarddimensioner och sättet att skapa uterum som blir en förlängning av huskroppen. På detta sätt skapas rymd som gör att husen känns större och mer spatiösa.

På bilden syns Pierre Koenig’s Case Study House No. 22 (1960) in Los Angeles.

Svart Falu Rödfärg? Heter det verkligen så?

Ja, det verkar så. Det är den färgen vi ska ha. Otroligt fin taktilitet med sin sidanmatta finish. Huskropparna får distinkta volymer. Dessutom behöver man inte skrapa när man ska måla om. Man målar direkt på den gamla färgen. Mer om detta under Husets utformning. Kolla den fina affischen från 1862, bara den en anledning att köra på Falu Rödfärg. Svart.

Alla mått klara för att börja bygga betongplattorna

Många mått blev det, men detta ska räcka. Det som jag tagit höjd för är att dra elrör för tex utomhusbelysning. Dessa rör dras utifrån och sedan in under betongplattan för att komma upp vid ytterväggens innerkant. Då behöver man inte i framtiden gå igenom ytterväggar.

Det som är värt att notera är hur kök och badrum är placerade. Både i den mindre huskroppen och i den större ligger dessa på en linje. Detta för att förenkla och för att man ska kunna ansluta till avloppsstammen som kommer upp strax utanför. Placeringen på avloppsstammen just där är för att slippa spränga. Detta har påverkat utformningen av husen i stor utsträckning, men begränsningen har snarare varit en fördel än en nackdel. Mer om det senare under Utformning.

Betongplattor beställda!

Nu är byggsatserna för betongplattorna beställda från Wialex. Vi bygger och gjuter båda på samma gång. Huset kommer att växa fram de närmaste åren. Först bygger vi en huskropp på 40 kvm och sedan bygger vi en huskropp på 100 kvm med ett förråd på cirka 10 kvm. Det blir 150 kvm totalt. Vi tänkte att det vore smart att gjuta båda två på samma gång. Då har vi uppställningsplats för material och kan sätta upp ett partytält på den större plattan, där vi kan ställa upp maskiner och verktyg. Dessutom blir det mycket dyrare att gjuta vid två tillfällen.

Folk blir förvånade när vi berättar om storleken på huset. En sommarstuga på 150 kvm låter stort. Men det är ingen sommarstuga vi bygger, det är ett sommarhus. Det ska kännas spaciöst och rymligt. Vad är då skillnaden på ett sommarhus och en villa kan man fråga sig? Jo, ett sommarhus är semester! Inga vardagsrutiner, bara avslappning. Detta leder mig in på frågan om man ska ha en bastu i ett sommarhus. Det var inte lika självklart för frun som det var för mig. Vi har haft vilda diskussioner om detta på hemmafronten. Jag erkände att det var kanske lite stort med en bastu på 32 kvm, den är nu förminskad till cirka 6 kvm. Då är den ändå större än genomsnittsbastun. Till förmån för mer plats i badrummet.

På bilderna ovan ser man en inzoomning på lilla huset som vi bygger i sommar och ett utsnitt på planlösning för det större huset med bastu.

Anslutning vägg-tak

Jag har letat på nätet efter lösningar på hur man ska konstruera övergången mellan yttervägg och taket, som är låglutande. Det mesta som finns rör industribyggnader med plåttak. Denna information har inte hjälpt mig mycket. Till slut gav jag upp, jag hittade ingen information som hjälpte mig. Jag har därför ritat en lösning själv som jag tänkte bolla med kvalitetsansvarig Dan Larsson. Dan Larsson hittade jag av en slump i Strängnäs och han hade precis den bakgrund jag var ute efter, dvs bakgrund som byggkonstruktör. Många som bygger nytt har en kvalitetsansvarig på papperet, bara för att Plan- och Bygglagen säger att man måste ha det. Jag ville ha någon som faktiskt kan tillföra något. Jag behövde speciellt bolla konstruktionslösningar, eftersom vi inte bygger ett konventionellt hus, där man kan luta sig mot standardlösningar. Det som inte var helt lätt var att få till en ventilerande luftspalt på ett låglutande tak, men jag kom på det till slut. Dan bedömde lösningen nedan som helt korrekt. Nu har jag bara övergången mellan tak och yttervägg på den lägre hussidan, där det ska vara en hängränna. Här är det inte heller självklart hur man ska få till en ventilerande luftspalt. Mer om det senare.